Om orgeln
Orgelns ursprung kan spåras tillbaka till tiden före Kristi födelse. I de första orglarna skapades lufttrycket med hjälp av vattentryck och de kallades därför för vattenorglar. Orgeln blev populär i romarriket och användes bl a på romerska arenor vid kamper och tävlingar.
När romarriket föll samman under 400-talet försvann orgeln från Västeuropa men levde kvar i östra Europa, i Bysans. Orgeln kom så småningom tillbaka även till västeuropa och på 800-talet konstruerades den första västeuropeiska orgeln. Orgeln utvecklades gradvis och på 1400-talet fanns det sannolikt kyrkorglar i de flesta av Europas större städer. Genom århundraden av utveckling fick orgeln på 1800-talet den konstruktion och form som är vanligast idag.
På 1800-talet böjade man även exprimentera med olika klaviaturinstrument som skapade ljud på elektronisk väg. Utvecklingen fortsatte under 1900-talet med många olika typer av elektroniska instrument. Det första instrumentet som fick stor spridning var hammondorgeln, en elorgel som konstuerades 1934. Idag finns, förutom hammondorgeln, en stor mängd elektriska orglar i olika storlekar och med olika funktioner.
